idamn

De olidliga surrandet i örat. Solensstrålar som ideligen smyger sej in genom persiennerna. Täcket som är sådär 5 centimeter för kort för att täcka fötterna. Det som borde vara våren är långt ifrån ljust och varmt. Det kniper en ideligen för att påminna om vad som kunde finnas här. Jag blir så arg att jag vill riva allt och alla itu. Jag står inte ut med allt de skitet som matas i en. Varför skall det vara så jävlit svårt. Varför måst alla vara kära o lyckliga.