idamn

Jag tror jag ger upp. Jag tror ja slutar leka fröken-stenhård och jag-vet-själv-bäst. Det gör jag inte. Det är du som vet bäst. Just nu är det du som håller svaren om min framtid i händerna. Jag vill riva svaren ur din hand. Jag vill läsa dem högt och rätta till alla dina fel. Men du tillåter inte. Du straffar mej för min fåfänga och plågar mej med blickar som bränner djupt inuti.

När ska jag lära mej att stå på egna ben?

Hur ska jag lära mej att älska nån som dej?